Stora besparingar i energiförbrukningen genom åtgärder som föreslås av energieffektivitetskommissionen

Genom målmedvetna energispar- och energieffektivitetsåtgärder går det att åstadkomma en besparing på 37 terawattimmar (TWh) i slutförbrukningen av energi fram till år 2020. Den kan åstadkommas med hjälp av de 125 åtgärder som den energieffektivitetskommission som tillsatts av arbets- och näringsministeriet föreslår i sitt betänkande som kommissionen överlämnade till näringsminister Mauri Pekkarinen den 9 juni 2009. De förslag till åtgärder som kommissionen framlagt omfattar alla delområden i samhället från näringslivet till den privata konsumtionen.

Om de föreslagna åtgärderna vidtas kommer slutförbrukningen av energi år 2020 att vara ca 11 procent lägre än den skulle vara utan nämnda åtgärder. Målet är förenligt med den klimat- och energistrategi på lång sikt som statsrådet avlåtit till riksdagen i november 2008. Den energimängd som på detta sätt sparas motsvarar en utsläppsminskning på ca 9,3 miljoner ton koldioxid. I sitt betänkande presenterar kommissionen också sin syn på hur energiförbrukningen ska kunna minskas med ytterligare en tredjedel från år 2020 till år 2050.

Det krävs en avgörande förändring av hela samhället – fundamentet till åtgärderna måste vara i gott skick

Enligt kommissionen kan målen, som innebär en stor utmaning, inte nås enbart genom enskilda åtgärder utan det krävs en avgörande förändring av hela samhället. Vi måste dessutom ändra våra levnadsvanor, tänkesätt och beteendemönster samt värderingar.

Kommissionen betonar vikten av den helhet som den kallar fundament. Fundamentet består av en rad omständigheter och funktioner som det måste vara ordning på för att målen ska kunna nås. De fundamentala åtgärderna utgör den breda grunden för alla aktiviteter på lång sikt. Att hålla ordning på dem utgör samtidigt en väsentlig del av arbetet på vägen mot målen för år 2050.

Åtgärderna med den största effekten fram till år 2020 – den sammanlagda spareffekten 36,4 terawattimmar

Enligt beräkningarna kan man genom nämnda åtgärder åstadkomma en energispareffekt på 36,4 terawattimmar där besparingarna i elförbrukningen står för 6,4 TWh. Det föreslås dessutom en rad viktiga och verkningsfulla åtgärder för vilka det inte går att beräkna en exakt kvantitativ energispareffekt. Sådana åtgärder är t.ex. åtgärder i anslutning till förändring av samhällsstrukturen, utbildning, forskning och utveckling samt rådgivning och kommunikation.

De största besparingar som går att beräkna kan åstadkommas genom ny fordonsteknik (8,5 TWh), strängare bestämmelser om nybyggnad och renoveringar (4,9 TWh), energieffektivitetsavtal med strängare krav (2,8 TWh) samt energieffektivitetskrav på anordningar (2,1 TWh). Med hjälp av de ovan nämnda fyra åtgärdshelheterna, som gäller den icke-handlande sektorn, kan man komma halvvägs till målet. Man bedömer att det tack vare utsläppshandeln och de övriga åtgärderna kommer att ske en effektivisering av energianvändningen motsvarande ca 8 TWh inom den energiintensiva industrin år 2020.

Tyngdpunkten i kommissionens arbete var lagd på de sektorer som inte omfattas av systemet med utsläppshandel. De delområden som granskades var samhällsstrukturen, byggnaderna, trafiken, hushållen och jordbruket, industrin samt den offentliga och den privata servicesektorn.

De åtgärder som föreslås inbegriper såväl normstyrning, ekonomiska styrmedel, styrning genom information, utbildning och kunskap, forskning och utveckling som andra enskilda metoder (t.ex. energieffektivitetsavtal och energibesiktningar).

Energieffektivitetsåtgärderna kommer att betala sig redan före år 2020

Energibesparingen kommer att medföra investeringskostnader i början av nästa årtionde men när åtgärdernas spareffekter börjar visa sig kommer energisparåtgärderna att betala sig redan före utgången av nästa årtionde. 

Vid en analys som gjorts har energieffektivitetsåtgärderna visat sig vara ur nationalekonomisk synvinkel lönsammare och åtgärdernas positiva effekter snabbare synliga än vad som tidigare beräknats.

Målen och åtgärderna bildar en övergripande plan för energisparande och energieffektivitet

Avsikten är att kommissionens förslag till åtgärder ska tillsammans med de mål och riktlinjer som fastställts i regeringens klimat- och energistrategi på lång sikt bilda en övergripande plan för energisparande och energieffektivitet.

Enligt strategin ska statsrådet senast hösten 2009, efter att energieffektivitetskommissionens förslag finns tillgängliga, besluta om de energieffektivitetsåtgärder i åtgärdsprogrammet som brådskande inleds, om organiseringen av verksamheten och om inriktningen av finansiering.

Energieffektivitetskommisionen var bredbasig och enhällig

Industrirådet Sirkka Vilkamo från arbets- och näringsministeriet var ordförande i den bredbasiga energieffektivitetskommissionen. Dess 31 medlemmar och de ca 130 sakkunniga som deltog i arbetet representerar organisationer från olika sektorer i samhället. Kommissionens betänkande är enhälligt.

Kommissionen tillsatte fem underliggande sektioner. De första fyra sektionerna var byggnader, trafik, hushåll samt industri och servicesektor. Den femte sektionen granskade frågan hur statens åtgärder för främjande av energieffektiviteten bör organiseras.

Energieffektivitetskommissionens betänkande

Förslag till åtgärder för energisparande och energieffektivitet (pdf) (174.9 KB)

Hela betänkande (på finska) jämte bilagor finns tillgänglig på arbets- och näringsministeriets webbtjänst på adressen www.tem.fi > Energia > Energia-alan selvityksiä ja raportteja > Energiatehokkuus ja energiansäästö (julkaisuja).

Ytterligare upplysningar:

industrirådet Sirkka Vilkamo, arbets- och näringsministeriet,
tfn 010 606 4810 (kommissionens ordförande)

byggnadsrådet Erkki Laitinen, miljöministeriet,
tfn 050 369 6790 (byggnader)

överinspektör Saara Jääskeläinen, kommunikationsministeriet,
tfn (09) 1602 8560 (trafik)

överingenjör Pentti Puhakka, arbets- och näringsministeriet,
tfn 010 606 4813 (hushåll)

ledande teknologiexpert Mikko Ylhäisi, Tekes,
tfn 010 605 5877 (industri och servicesektor)

överinspektör Veli-Pekka Reskola, jord- och skogsbruksministeriet,
tfn (09) 1605 3396 (jordbruk)

ledande sakkunnig Päivi Laitila, Motiva,
tfn 042 428 1212 (kommissionens sakkunnigsekreterare)