Fönsters energiprestanda
Fönstren är den del av byggnadens klimatskal som isolerar värme sämst. Därför är det bra att tänka på fönstrens energiprestanda, yta och väderstreck. Fönster är inte bara värmeslösande byggnadsdelar – de släpper också in solstrålning i byggnaden, vilket minskar behovet av belysnings- och uppvärmningsenergi.Av energieffektivitetsskäl borde man undvika stora fönsterytor som går från golv till tak. De största fönstren finns i allmänhet i vardagsrummet. Fönster i vardagsrum och andra rum där man vistas mycket ska i allmänhet helst vetta mot söder för att även släppa in ljus vintertid. Genom tillräckligt stora taköverhäng kan man förhindra att solen gassar in på sommaren. I lågenergi- och passivhus är det bra att särskilt tänka på solavskärmningen för att det inte ska behövas kylning.
I vissa väderförhållanden kan fukt kondenseras på utsidan av fönster som isolerar värme effektivt. Fenomenet förekommer sällan i vanliga treglasfönster. Att fukt kondenseras på fönstrets utsida är ett särdrag för välisolerade fönster och ett tecken på att fönstret isolerar värme mycket effektivt. Olägenheten är ändå liten jämfört med fördelarna med välisolerade fönster. Läs mer i artikeln här invid.
Ett fönsters värmeisoleringsförmåga beskrivs vanligen på samma sätt som för övriga byggnadsdelar med värmegenomgångskoefficienten, det så kallade U-värdet (enhet W/m²,K). U-värdet säger dock inte allt om ett fönsters energiprestanda. Koefficienten för total solenergitransmittans, g-värdet, anger hur väl fönstret utnyttjar strålningsenergin från solen. En annan sak som är viktig med tanke på energiförbrukningen är lufttätheten i hela fönsterkonstruktionen (glas, karmar och bågar).
Energiklassningen av fönster har tagits fram för att konsumenterna så enkelt som möjligt ska kunna jämföra olika fönstermodellers energiprestanda. Vid energimärkningen beräknar man utifrån fönstrets U-värde, g-värde och lufttäthet ett jämförelsevärde E med enheten kWh/m²,a. T.ex. betyder ett E-värde på 100 kWh/m²,a att varje kvadratmeter fönsterarea förbrukar 100 kWh energi per år.
Sammandrag av faktorer som påverkar ett fönsters energiprestanda:
- glasdelens U-värde
- ju lägre U-värde, desto bättre isolerar fönstret värme
- lufttäthet
- luftläckage i fönstret ökar den ofrivilliga ventilationen och därmed även värmeförlusterna
- lufttätheten påverkas bl.a. av
- fogarna mellan fönstrets olika delar
- tätningarna i öppningsbara fönster; särskilt tätningen mellan innerbågen och karmen
- den totala solenergitransmittansen (g-värdet)
- selektiv beläggning på glaset
- selektiv beläggning är en genomskinlig metall- eller metalloxidbeläggning som släpper igenom och reflekterar olika strålningsfrekvenser på olika sätt
- selektiv beläggning minskar värmestrålningen mellan glasen och förbättrar därmed fönstrets värmeisolering
- fyllnadsgas mellan glasen
- värmeisoleringen förbättras när mellanrummet mellan isolerrutor fylls med gas som rör sig långsammare än luft
- som fyllnadsgas används ädelgaser, t.ex. argon, krypton och xenon
- distansprofilens material
- rostfritt stål, TPS-massa och plast isolerar bättre än aluminium
