Olika uppvärmningsformer

Vid nybygge finns det många alternativa uppvärmningssystem. Före valet är det klokt att än en gång tänka igenom om det är möjligt att minska byggnadens behov av uppvärmningsenergi genom bättre isolering.

Vid valet av uppvärmningssystem borde man inte bara tänka på anskaffnings- och driftskostnaderna utan även på miljövänligheten, lättsköttheten och energikostnaderna nu och i framtiden. Kompletterande uppvärmningssystem fungerar som reservvärmekälla och minskar behovet av köpt energi.

Flis- och vedpannor

Träeldade pannor eldas med ved eller flis. Värmedistributionssystemet är i allmänhet ett vattenburet radiator- eller golvvärmenät. Ett vedeldat uppvärmningssystem kan ha en ackumulatortank för lagring av värmen från pannan. I bästa fall kan en eldningsomgång ge värme för ett helt dygn. En bra vedpanna har en verkningsgrad på över 80 % vid märkeffekten.

Fjärrvärme

Fjärrvärme produceras i kraftverk och värmecentraler som producerar el och värme. Värmen överförs till användarna med hjälp av hett vatten som cirkulerar i fjärrvärmenätet. Fjärrvärme lämpar sig för småhus i tättbebyggda områden.

Från fjärrvärmenätet överförs värmen till husets fjärrvärmecentral som har separata värmeväxlare för rumsuppvärmning och tappvarmvatten. Värmeväxlaren håller vattnet i fjärrvärmenätet isär från husets värmedistributionssystem. Fjärrvärmehus behöver ingen separat varmvattenberedare. Värmedistributionssättet är oftast vattenburet (radiatorer eller golvvärme), men luftvärme och uppvärmning via ventilationen förekommer också.

Naturgas

Ett uppvärmningssystem som fungerar med naturgas består av en värmepanna, en därtill ansluten gasbrännare och ett vattenburet värmedistributionssystem. Om man har valt naturgas som uppvärmningsenergi lönar det sig att också t.ex. ha en naturgasspis i köket.

Systemet påminner mycket om oljeeldning och nästan alla oljepannor kan också drivas med gas. Naturgasen lagras dock inte så som olja, utan systemet ansluts till distributionsnätet på orten. Naturgasdistributionsbolaget sköter installationen av distributionsledningen och mät- och reglerutrustningen fram till gasmätaren.

Markvärme

Markvärmepumpar utnyttjar solenergi som bundits i markytan eller i sjöar och vattendrag. Ett borrhål i berget är numera det vanligaste sättet att tillvarata markvärme. Om tomten är stor kan man också samla upp värmen med en markslinga som läggs ner på cirka en meters djup. I sjöar och vattendrag kan kollektorslingan förankras i bottensedimentet med vikter.

Markvärmepumpen kan t.ex. placeras i klädvårdsrummet, men med tanke på servicearbeten är ett separat tekniskt utrymme att föredra. Om man har en markvärmepump passar vattenburen golvvärme särskilt bra som värmedistributionssätt, eftersom vattnet som leds ut i uppvärmningsnätet inte behöver vara lika varmt som i ett radiatornät. Det här förbättrar värmepumpens verkningsgrad.

Pelletsvärme

Ett pelletsvärmesystem består av panna, brännare, transportskruv och pelletssilo. Träpelletsen lagras då i närheten av pannrummet. Silon måste vara absolut torr, dammtät och elfri. Pelletsen överförs från lagret till brännaren med en transportskruv.

Pellets kräver en särskild pelletsbrännare. Brännaren har en styrenhet som styr bränsleskruvens, förbränningsluftsfläktens och brännarens funktion efter värmebehovet.

Frånluftsvärmepump

En frånluftsvärmepump tar tillvara uppvärmningsenergi ur husets frånluft. Pumpen överför värmen till tilluften, tappvarmvattnet eller ett vattenburet uppvärmningssystem. Systemet kräver att luften alltid byts ut tillräckligt ofta (0,5 gånger husets luftvolym per timme).

Frånluftsvärmepumpen sköter inte bara rumsuppvärmningen utan också ventilationen och framställningen av tappvarmvatten. Frånluftsvärmepumpen kan inte producera all energi som huset behöver. När värmebehovet är stort produceras återstoden med elpatroner i frånluftsvärmepumpen. I ett hus med frånluftsvärmepump lönar det sig att elda med ved särskilt under köldknäppar, det minskar behovet av köpt elenergi. En frånluftsvärmepump minskar behovet av köpt energi med ca 40 % jämfört med direktverkande elvärme.

Luft-vattenvärmepump

En luft-vattenvärmepump tar uppvärmningsenergi ur uteluften och överför den till ett vattenburet uppvärmningssystem. Pumpen kan även användas för att värma tappvarmvatten. Luft-vattenvärmepumpen fungerar enligt samma princip som övriga värmepumpar.

En luft-vattenvärmepump kan tillgodose hela husets uppvärmningsbehov, men det behövs ett reservsystem för kallare perioder. I allmänhet används luft-vattenvärmepumpens egna elpatroner som reservsystem för att täcka uppvärmningsbehovet när vädret är som kallast.

Elpannor och ackumulatortankar med elpatron

El kan också användas som värmekälla vid vattenburen uppvärmning. Då produceras värmen i en ackumulatortank med elpatron eller en elpanna. Elpannor och ackumulatortankar med elpatroner är lättskötta uppvärmningssystem. Nackdelen är att energin är dyrare än vid övriga uppvärmningssätt. Elvärmens miljöbelastning kan minskas genom att man köper el som uppfyller kriterierna för ekoenergi.

Oljeeldning

Ett oljeeldningssystem består av oljepanna, oljebrännare, reglerutrustning och oljecistern. Systemet producerar energi för både rumsuppvärmning och tappvarmvatten, varför det inte behövs någon separat varmvattenberedare. Värmen distribueras till rummen med ett vattenburet system. Oljeeldning kan kombineras med solvärme, så att ca 25-35 % av värmebehovet kan tillgodoses med solvärmesystemet. Det finns också kombipannor som kan eldas med ved parallellt med olja.

Updaterad sist 03.12.2009

Printa