Inköpsguide för värmepumpar för kommuner och bo­stads­bo­lag

Fyra viktiga saker att veta när du köper ett värmepumpsystem:

• behovsbedömning och genomförbarhetsstudie
• projektplanering
• övervakning av arbetet
• säkerställa systemets funktionalitet, ge vägledning om dess användning, övervakning under drift och optimering.

Det är viktigt att komma ihåg att köpet av ett värmepumpssystem är ett fullständigt renoveringsprojekt, och allmänna goda metoder för renoveringsprojekt måste tillämpas på projektet. Om det utförs av byggföretaget självt är det ett tungt projekt och innebär betydande risker. En professionell och erfaren konstruktör kan hantera riskerna, säkerställa ett fungerande system och endast belasta bostadsrättsföreningens ledning i den utsträckning som är nödvändig, dvs. i beslutsprocessen.

Byggnadsföreningen borde veta:

• framtida reparationsbehov (underhållsplan/PTS, reparationsprogram)
• aktieägarnas vilja, inklusive mål för energieffektivitet och boendekostnadsnivåer.

I de flesta fall kan köpet av ett värmepumpsystem genomföras som ett helt separat projekt. Kunskap om reparationsbehoven är viktig för att säkerställa att värmepumpsköpet kan integreras på rätt sätt med framtida reparationsprojekt. Om ett värmepumpsystem kan kombineras med t.ex. en VVS-renovering, en ventilationsrenovering eller en förnyelse av värmedistributionssystemet kan man spara in på byggnadstekniska arbeten och utforma systemen så att de fungerar så bra som möjligt tillsammans.

Vid inköp är det mycket viktigt att vara uppmärksam på reparations- och utbytesbehoven för det befintliga ventilations- och värmedistributionssystemet (t.ex. ersättningsluft, ventilationsfläktar, fjärrvärmeutrustning).

Upphandlingen av ett värmepumpssystem inleds med en behovs-/förstudie för att bedöma om systemet är genomförbart och kostnadseffektivt för den aktuella anläggningen.

Försäljningen av värmepumpar har också gynnats av den långa perioden med låga låneräntor och möjligheten att använda hushållsavdraget för renoveringsprojekt. Ökad oro för klimatförändringar kan komma att öka försäljningen av värmepumpar.

Betydande minskning av miljöbelastningen

På nationell nivå bidrar energibesparingarna från värmepumpar till en minskning av koldioxidutsläppen från elförbrukningen, samtidigt som utsläppen av hälsoskadliga fina partiklar minskar. Inköpet av en värmepump är ett betydande miljösteg. Med tanke på koldioxidutsläppen från energiproduktionen och miljöpåverkan är investeringen i en värmepump den mest förnuftiga i applikationer för el- och oljeuppvärmning.

Värmepumpar bromsar stigande uppvärmningskostnader

Energipriserna har stigit med några procent per år på lång sikt. Med en värmepump är de absoluta energikostnadsökningarna mycket lägre. Inköpet av en värmepump bromsar ökningen av uppvärmningskostnaderna för en fastighet, och värmepumpar kan ytterligare minska energikostnaderna genom användning av styrsystem som baseras på elpriset från börsen och eventuellt energilagring och till och med säsongslagring av värme.

Framtidens teknik

Värmepumparnas betydelse kommer att öka i framtiden i takt med att behovet av efterfrågeflexibilitet ökar. Ju mer förnybar el som produceras från sol- och vindkraft, desto mer kommer elmarknaden att behöva vara flexibel i tider då väderberoende energi är en bristvara. Detta kommer direkt att gynna dem som genererar sin energi med värmepumpar, som kan användas för att lagra energi under tider då efterfrågan är låg.

Den energi som lagras i värmepumparna kan användas när energipriserna är höga, dvs. när efterfrågan är hög. Efterfrågeflexibilitet öppnar upp för ytterligare besparingsmöjligheter för värmepumpsägaren.

Innan du bestämmer dig för att köpa en värmepump bör du ta reda på följande för att säkerställa ett framgångsrikt köp av ett värmepumpsystem.

Operativa licenser

Kontrollera med kommunens byggnadskontor om du behöver ett bygglov. Du kan behöva tillstånd från elbolaget för att ansluta utrustningen till elnätet. Entreprenören hjälper dig med tillståndet eller tar hand om alla nödvändiga tillstånd.

Förbrukningsnivå innan du köper en värmepump

Hög energiförbrukning vid uppvärmning förbättrar avkastningen på investeringen genom stordriftsfördelar. Byggnader med hög energiförbrukning är vanligtvis sporthallar, flerbostadshus, radhus, kontorsbyggnader, kommersiella byggnader, vårdcentraler, sjukhus och de flesta skolor.

Vem gör det?

En professionell konstruktör eller upphandlingskonsult kan välja de lämpligaste alternativen och tillämpningarna och även hjälpa kunden med de nödvändiga tillstånden för varje system. Välj en professionell och pålitlig entreprenör som levererar systemet installerat, helst nyckelfärdigt. Kontaktuppgifter finns på Finska värmepumpföreningens webbplats.

Schema

Ge tillräckligt med tid för anbudsförfaranden och förutse väntetider för utrustning och installationer. Bra systemdesign, installation och driftsättning kan vanligtvis slutföras på några veckor, men det kan ta upp till flera månader från anbud till driftsättning.

Är en värmepump lämplig för vår fastighet?

Nästan alla fastigheter kan använda en värmepump. Vissa fastigheter använder 2-3 typer av värmepumpar för olika ändamål (t.ex. kylning, värmeåtervinning av frånluft och uppvärmning av utrymmen).

Lönsamheten påverkas av många faktorer, men i allmänhet kan man säga att lönsamheten förbättras särskilt av det höga energipriset för den nuvarande uppvärmningsformen och byggnadens stora storlek / fastighetens energiförbrukning. Typen av värmedistribution i byggnaden, temperaturnivån på värmedistributionen och den ventilationslösning som används påverkar också vilken värmepumpslösning som är bäst lämpad för platsen.

Ju mer detaljerad projektplaneringen för värmepumpsupphandlingen är, desto mer tillförlitliga och jämförbara blir kontraktserbjudandena för bostadsbolaget. Projektdesignen utförs av en professionell designer med dokumenterad erfarenhet av framgångsrika projekt av det här slaget.

Projektplaneraren behöver känna till följande:

• information om bostadsbolagets energi- och vattenförbrukning under de senaste tre åren
• information om genomsnittliga inomhustemperaturer i bostäder och allmänna utrymmen under uppvärmningssäsongen
• utförda reparationer och en bedömning av framtida reparationsbehov (PTS, reparationsprogram) och deras potentiella inverkan på energi- och vattenanvändningen
• beskrivning, drift och skick för det befintliga värmesystemet, inklusive varmvattensystem för hushållsbruk
• beskrivning och skick av ventilationsfunktion och ventilationssystem (kanalernas skick, fläktarnas skick och användningsområden, ventilationsstyrning och drifttider, lösningar för ersättningsluft)
• värmenätets beräknade och uppmätta drifttemperaturer
• drifttemperaturer för varmvattensystemet för hushållsbruk
• utformade och uppmätta frånluftsflöden per fläkt, med hänsyn tagen till eventuella ventilationsvinster
• beskrivning och skick på elsystemet (huvudcentral, säkringar, matningskabel, uppgifter om eventuell värmerumsfördelning/gruppcentral)
• skicket och bärförmågan hos övervåningen/vattentaket
• utrymme för systemet (rörledningar, kanalsystem, värmepumpar, värmeväxlare, LTO-enhet/utrustning (värmeväxlare), elektriska matningar, sensorkablar)
• eventuella föroreningar i befintliga konstruktioner och värmeisolering, t.ex. asbest (undersökningar av föroreningar har utförts)
• komma överens om hur man ska få fram nödvändiga baslinjedata för projektets utformningsfas.

Behovsbedömningen kommer att resultera i en expertutvärdering, som kommer att visa:

• om ventilationssystemet och värmenätet är lämpliga för ett PILP-system
• om målet är tillräckligt stort
• om PILP-systemet bör inkluderas i designfasen av ett framtida renoveringsprojekt
• en preliminär uppskattning av investeringskostnader och potentiella besparingar i uppvärmningskostnader.

För lösningsalternativet/lösningsalternativen ska projektplaneraren tillhandahålla åtminstone följande information:

• Hur systemet ska implementeras på konceptnivå.
  – Systemets tekniska egenskaper (inklusive automatisering, fjärrstyrning och fjärrkontroll, fjärrövervakning av inomhusförhållanden) och påverkan på byggnadskomponenter och andra tekniska system (behov av utbyte eller reparation, särskilt för ventilations- och värmesystem).
  – nödvändiga justeringsarbeten och idrifttagningsfasen (inklusive grundjustering av radiatornätverk och ventilation)
  – eventuella skadliga ämnen (t.ex. asbest) och deras inverkan på genomförandet
  – metod och tidtabell för genomförandet
• drift, underhåll och service av system
  – livscykelanalys och behov av underhåll och service av utrustning
  – genomförande och organisation av övervakning, underhåll och service av systemet
• påverkan på energianvändningen per månad (fjärrvärme, el) och på underlaget för grund- och energidebitering (fjärrvärme, el)
  – vid bedömning av energianvändningen måste hänsyn tas till att ventilationsluftflödena förändras jämfört med utgångsläget och att värmesystemet är obalanserat vid utgångsläget
• ekonomisk påverkan
  – En uppskattning av de totala investeringskostnaderna.
  – En uppskattning av inverkan på energikostnaderna uppdelade per energikälla, inklusive effekt- och grundavgifter beräknade på grundval av faktiska energipriser och prismodeller.
  – Kostnader för underhåll och service.
  – finansieringsmöjligheter och vägledande finansieringsplan
  – En uppskattning av effekterna på boendekostnaderna (förvaltnings- och kapitalkostnader).
• Investeringens ekonomiska lönsamhet i förhållande till det valda referensfallet.
  – livscykelkostnader, avkastning på investering, återbetalningstid
• vilka föreskrifter och riktlinjer som ska följas och vilka tillstånd och godkännanden som krävs
  – bygg-/drifttillstånd och om det finns några hinder/begränsningar, t.ex. för att installera värmeåtervinningsröret i ett hölje på byggnadens fasad
  – fjärrvärmeavtal, fjärrvärmebolagets anvisningar och besiktningsförfaranden för fjärrvärmeplaner och fjärrvärmeutrustning samt eventuella andra randvillkor (t.ex. anslutning längs med fjärrvärmeutrustning)
  – krav på energieffektivitet för renoveringsarbeten
  – kvalifikationer för entreprenörer (köldmedium, HVAC, el, fjärrvärme)
  – Undersökningar/kartläggning av skadliga ämnen
• annan påverkan, till exempel bostäder under byggtiden, inomhusklimat
• risker och hanteringen av dessa.

De utgångsantaganden som används i lönsamhetskalkylen (t.ex. kalkylperiodens längd, räntesats, förändringar i energipriser, finansiella kostnader) ska överenskommas med projektören och bostadsrättsföreningens representant. Beräkningarna bör göras med olika ingångsvärden för att kontrollera riskerna (s.k. känslighetsanalyser), eftersom det i praktiken är svårt att uppskatta framtiden.

Projektplaneringen bör generera följande baslinjedata för att vägleda planeringen av genomförandet:

• Måltemperaturer för inomhusluften under uppvärmningssäsongen, temperaturnivåer för varmvatten och cirkulationsrörens funktion
• ventilationens luftflöden och styrning, ventilationens elenergieffektivitet (specifik elektrisk effekt)
• temperaturnivåer i värmenätet, med möjlighet att komplettera värmesystemet i ett senare skede
• installationernas fysiska dimensioner och eventuella tillhörande begränsningar
• akustiska krav/restriktioner (t.ex. ljudnivåer), t.ex. för placering av utrustning
• den högsta tillåtna startströmmen för värmepumparna och storleken på det elektriska system med vilket värmepumpslösningens prestanda måste garanteras
• den högsta tillåtna köldmediefyllningen för värmepumpar (krav på årlig inspektion).

Med hjälp av en expert kommer jämförbara anbudsinfordringar att utarbetas på grundval av projektutformningen och/eller genomförandeutformningen, inklusive en begäran om genomförda referensprojekt. Exempelvis kommer 3-5 leverantörer att bjudas in att lämna anbud.

Följande bör tas med i beräkningen:

• om innehållet i anbuden motsvarar innehållet i anbudsinfordran, inklusive projektplanen och/eller genomförandeplanerna
• alla avtal ingås skriftligen
• avtala om vem som har rätt att beställa och godkänna eventuella tilläggsarbeten
• exakt definiera tidtabellerna för arbetena
• uppmärksamhet ägnas åt att säkerställa säkerheten på arbetsplatsen (säkerhetssamordnare) och ansvar för byggnadsdeklarationer till skattemyndigheterna (huvudentreprenör)
• koppla postorder till utförandet av arbetet
• komma överens om sanktioner om saker inte görs enligt överenskommelse
• bedöma om det finns behov av att avvika från allmänna avtalsvillkor, t.ex. vad gäller garantiperioder eller påföljder
• med beaktande av t.ex. de juridiska kvalifikationer som krävs av entreprenören (tillstånd för köldmedium, KVV, el, asbest etc.)
• se till att företagen uppfyller sina rättsliga skyldigheter, inklusive lagen om offentligt ansvar och skatteskuldsintyg
• vid behov anlita en juridisk expert för att utarbeta anbudsinfordringar och kontrakt.

Vid upphandlingar och kontraktstilldelning bör man sträva efter att inkludera mätbara krav och mål som möjliggör en konkret bedömning av om systemet håller vad det lovar, framför allt när det gäller energibesparingar och inomhusförhållanden.