Inverkan av ett bygg­fö­re­tags vär­me­dis­tri­bu­tions­nät på val av värmepump

Vattenradiatornätverk i gamla byggnader är utformade för att fungera vid dimensioneringspunkten för deras klimatregion (beroende på region -26…-38 grader Celsius under noll), vanligtvis vid en temperaturnivå (framledning/retur) på 60/40, 70/50 eller till och med 80/60. Den faktiska temperaturnivån bör mätas under projektets designfas, eftersom de faktiska temperaturerna kan skilja sig från designtemperaturerna och radiatornätverkets temperatur har en betydande inverkan på värmepumpens drift och effektivitet.

Temperaturområdet för radiatornätet kan minskas på flera sätt: genom grundjustering av radiatornätet, genom att byta ut styrenheterna och genom att byta ut radiatorerna till effektivare modeller. Dessutom måste man ta hänsyn till den eventuella minskningen av kylningen av radiatorvattnet till följd av grundjusteringen av radiatornätverket och det därav följande eventuella behovet av att öka flödeshastigheten, samt kanaldimensionen (rörtjocklek och förhållandet mellan rörtjocklek och nätverkslängd).

Förbättrad strukturell energieffektivitet hjälper också, inklusive tilläggsisolering på vinden/utvändigt och byte av fönster för att sänka radiatorvattentemperaturen.

Inverkan av att byta ut vattenradiatorer på köpet av en värmepump

Du bör överväga att byta ut dina radiatorer om de har använts i mer än 40 år, om de har otillräcklig värmekapacitet eller på annat sätt är i dåligt skick. Gamla rör och radiatorer ansamlar kalk, vilket minskar vattenflödet och även minskar värmeeffektiviteten.

Det är dock möjligt att radiatorer som är över 100 år gamla fortfarande kan användas om driftförhållandena har varit goda, det finns ett litet behov av att tillföra vatten till nätverket och rörledningarna är i gott skick. Om surt ”kranvatten” ofta måste tillsättas i nätet kommer det syreinnehållande vattnet att korrodera radiatornätet tills syret har avlägsnats helt genom att radiatorerna luftas.

Det vanligaste rörmaterialet som används i värmerörsnätet är stålrör. Andra vanligt förekommande rörmaterial är koppar-, plast- och kompositrör. Alla rör i värmerörsnätet måste vara syrediffusionsskyddade, dvs. de får inte tillåta att syre tränger in i värmerörsvattnet.

Stora radiatorer är effektiva vid lägre temperaturer, vilket förbättrar hela systemets effektivitet. I det här fallet rekommenderas att den maximala utloppsvattentemperaturen för radiatornätverket sätts till högst cirka 45-50 °C. Att byta ut enbart radiatorerna är ofta inte en lönsam besparingsåtgärd enbart av energieffektivitetsskäl, men när huvudvärmesystemet byts ut mot bergvärme-, luft/vatten- eller frånluftsvärmepumpar är det klokt att byta ut de större radiatorerna samtidigt.

Byte av termostater och radiatorventiler förbättrar lönsamheten

Byte av radiatortermostater och radiatorventiler kan vara mycket kostnadseffektivt vid byte av radiatorer eller som en separat åtgärd. Förutom termostaten måste radiatorventilerna bytas ut, eftersom ventilens prestanda påverkar radiatorns prestanda. Även en ”för varm” lägenhet i ett flerfamiljshus minskar effektiviteten i hela byggnaden. Cirkulationspumpen bör också bytas ut vid samma tillfälle om den har använts i mer än 15 år. Jämför energimärkningen av apparater, särskilt energiklassen och energieffektivitetsindexet (EEI), som bör vara så lågt som möjligt.

Temperaturen på bruksvattnet måste vara över 55 grader Celsius

Enligt förordningen om bostadshälsa måste temperaturen på tappvarmvatten från en varmvatteninstallation vara minst +55°C och måste erhållas från varmvattenberedaren inom 20 sekunder. Vattnet från varmvattenberedaren får inte överstiga +65°C för att undvika brännskador.

• Med värmepumpar kan tappvarmvatten enkelt och säkert värmas upp, vid behov med hjälp av ett elektriskt motstånd eller annan värmegenerator.
• Vissa värmepumpar har en automatisk funktion som värmer tappvarmvattnet till ca 65°C med jämna mellanrum, antingen med hjälp av ett elektriskt motstånd eller med hjälp av en kompressor, beroende på modell. Kranvattnets temperatur får inte understiga 55°C, enligt arbetsmiljöförordningen, även om temperaturen höjs då och då.

I byggemenskaper cirkuleras varmvattnet i allmänhet så att varje lägenhet får varmvatten inom rimlig tid. I äldre byggnader är det vanligt att handdukstorkar (”trasradiatorer”) ansluts till varmvattenkretsen, liksom badrumsradiatorer eller golvvärme. Dessa kan förbruka så mycket energi i varmvattencykeln att varmvattentemperaturen inte hålls på önskad nivå.

Dessutom tillåter inte reglerna att radiatorer som är anslutna till tappvarmvatten stängs av eller stryps, inte ens på sommaren, för att förhindra att det minskade flödet orsakar bakterietillväxt, vilket skulle skapa onödiga värmebelastningar i badrum under den varma årstiden, minska komforten och orsaka onödig kylning.

När värmesystemet förnyas måste man kontrollera att tappvarmvattennätet uppfyller kraven för att säkerställa en tillräcklig temperaturnivå. Värmeförlusterna i varmvattenkretsen har också en betydande inverkan på värmepumpsystemets konstruktions- och driftskostnader.