Hoppa till innehållet

Förnybar energi

Med förnybar energi avses energi från icke-fossila källor. Dessa inkluderar vind- och solenergi, geotermisk energi (värme lagrad under markytan), omgivande energi (luft, ytvatten, av­lopps­vat­ten), tidvatten-, våg- och annan havsenergi, vattenkraft, biomassa och gas och biogas från deponier och av­loppsre­nings­verk. Produktion av våg- och tid­vat­tene­ner­gi är inte lönsamt i Finland med nuvarande teknik och är ännu inte en betydande del av vår energimix.
Aurinkopaneelien asennus pientalon katolle

Användningen av förnybar energi påverkas av Finlands egen energi- och klimatpolitik samt av EU:s beslut och direktiv, bland annat utsläppshandelsdirektivet och direktivet om förnybar energi, som Finland måste ta hänsyn till i sin energipolitik.

Hösten 2022 publicerade regeringen den nationella klimat- och energistrategin ”Kolneutralt Finland 2035 – Nationell klimat- och energistrategi”, med vilken Finland uppfyller EU:s klimatåtaganden för 2030 och klimatlagens mål om att minska växthusgasutsläppen med 60 procent fram till 2030 och målet om kolneutralitet för 2035. Kärnan i strategin är den gröna omställningen och avståendet från rysk fossil energi, som ska vara genomförd våren 2022.

Enligt klimat- och energistrategin kommer användningen av förnybar energi att öka betydligt i både grundscenariot och policyscenariot, med cirka 50% från 2020 års nivåer fram till 2050.

På undersidorna i detta avsnitt finns mer information om produktion och användning av förnybar energi i Finland.

Bioenergi och biobränslen

Bioenergi i Finland

Bioenergi är den viktigaste förnybara energikällan i Finland. Bioenergi används i stor utsträckning och produceras i olika skalor, från stora skogsindustrianläggningar till småskaliga enskilda hushåll och fastigheter. Under de senaste åren har regionala värmeverk och fjärrvärmeverk avsevärt ökat andelen bioenergi jämfört med fossila bränslen.

Läs mer

Biogas

Biogas är en blandning av gaser som produceras genom nedbrytning av organiskt material under syrefria förhållanden. I avsaknad av syre sker nedbrytningen genom förruttnelse av anaeroba bakterier. I slutskedet av nedbrytningsprocessen produceras metan som ett resultat av metanbakteriernas nedbrytningsaktivitet.

Läs mer

Flytande biobränslen

Biomassa kan omvandlas till flytande biobränslen som ersätter fossila bränslen för transporter och energiproduktion. Biobränslen kategoriseras ofta efter generation. Generationerna beskriver biobränslenas råvaror, produktionsteknik och hållbarhet med avseende på miljöpåverkan.

Läs mer

Pannor för bioenergi

Byggnader kan värmas upp av olika biopannor som förbränner pellets, briketter, ved, flis eller träflis. De används för uppvärmning av t.ex. småhus, gårdar och stora fastigheter.

Läs mer

Vedeldning i hemmet – eldstäder, kaminer och öppna spisar ger extra värme till hemmet

I hem och stugor bör du använda öppna spisar, kaminer och andra eldstäder för uppvärmning. Vedeldning kan minska mängden uppvärmningsenergi som du måste köpa. Särskilt elvärmare har nytta av regelbunden vedeldning i liten skala, eftersom direktverkande elvärme reagerar snabbt på andra värmekällor.

Läs mer

Värmepumpar

Värmepumpar

Luft- och markvärmepumpar blir alltmer populära. Beroende på typ av värmepump utvinns värmeenergi från utomhusluften, frånluften från husets ventilationskanal, vatten, jord eller berg. Värmen som utvinns från utsidan av huset är huvudsakligen energi från solen, med undantag för värmen från berggrunden, som huvudsakligen är värme från jordens kärna.

Läs mer

Luftvärmepump

En luftvärmepump är en förnuftig investering och kan, om den används på rätt sätt, spara pengar på uppvärmningskostnaderna. Mindre justeringar och underhåll säkerställer en energieffektiv drift av luftvärmepumpen. I eluppvärmda hus kan en effektiv användning spara upp till 30% av den totala energiförbrukningen.

Läs mer

Luft/vatten-värmepump

En luft/vatten-värmepump tar värmeenergi från utomhusluften och överför den till vattenvärmesystemet. luft/vatten-värmepumper installeras vanligtvis i områden där det inte är kostnadseffektivt eller möjligt att installera ett geotermiskt system på grund av platsbegränsningar.

Läs mer

Värmepump för jordkälla

En bergvärmepump samlar in solvärme som lagrats i jord, berg eller vatten. I de djupare delarna av borrhålet kommer värmen i större utsträckning från fissionsenergi från jordens kärna i berget och från varma grundvattenflöden. Geotermisk värme lämpar sig väl som uppvärmningssystem året runt för både nya och gamla byggnader.

Läs mer

Värmepump för frånluft

En värmepump för frånluft samlar in värmeenergi från den luft som lämnar huset genom ventilationskanalen. Pumpen överför värmen till tilluften, tappvarmvattnet eller vattenvärmesystemet, beroende på det aktuella behovet.

Läs mer

Inköpsguide för värmepumpar för kommuner och bo­stads­bo­lag

En framgångsrik värmepumpsupphandling bygger på ett noggrant och systematiskt förberett och genomfört projekt och på att experter anlitas i alla skeden av projektet. De viktigaste frågorna för byggnadsföreningen och dess styrelse är en noggrann behovsbedömning och projektplanering samt valet av projektdesigner och övervakare.

Läs mer

Inverkan av ett bygg­fö­re­tags vär­me­dis­tri­bu­tions­nät på val av värmepump

Vattenradiatornätverk i gamla byggnader är utformade för att fungera vid dimensioneringspunkten för deras klimatregion (beroende på region -26…-38 grader Celsius under noll), vanligtvis vid en temperaturnivå (framledning/retur) på 60/40, 70/50 eller till och med 80/60. Den faktiska temperaturnivån bör mätas under projektets designfas, eftersom de faktiska temperaturerna kan skilja sig från designtemperaturerna och radiatornätverkets temperatur har en betydande inverkan på värmepumpens drift och effektivitet.

Läs mer

Kylning och fjärrkyla i vär­me­pumps­sy­stem

Kylbehovet i en byggnad kan ha en betydande inverkan på lönsamheten vid köp av en värmepump. Det finns flera olika kylmetoder som bland annat beror på kylbehovet, värmepumpsmodellen, värmeuppsamlingskretsen och/eller byggnadens ventilationssystem. Vissa kylmetoder har fördelen av ett lågt inköpspris eller låga driftskostnader, medan andra har fördelen av en hög kylkapacitet. I stora system, som ofta finns i sjukhus, köpcentrum, kontor och ishallar, kan kylbelastningen användas för uppvärmning eller laddning av energibrunnar.

Läs mer

Solenergi och solvärme

Solarenergi

Solenergi är en investering som är värd att överväga för både privata hem och husbolag, om man kan hitta en lämplig plats för panelerna och den el som produceras kan användas i tillräcklig ut­sträck­ning i byggnaden.

Läs mer

Ener­gi­sam­häl­len för el­pro­duk­tion och el­dis­tri­bu­tion

Ener­gi­sam­häl­len kan ses som en form av del­nings­e­ko­no­mi. Det är där samhällets medlemmar delar på fördelarna med ener­gi­pro­duk­tion och ener­gi­för­sörj­ning. Ener­gi­ge­men­ska­per erbjuder kon­su­men­ter­na ett nytt sätt att delta på ener­gi­mark­na­den och förbättra deras möjligheter att producera en del av den energi de använder på det sätt de vill.

Läs mer

Solupp­värm­ning

Solvärme är en utsläppsfri och förnybar värmekälla. Den lämpar sig för uppvärmning av lokaler och tappvarmvatten i både småhus och bostadsrättsföreningar.

Läs mer

Elekt­ri­ci­tet från solen

Solel genereras genom att solens strålningsenergi utnyttjas. Solstrålningen består av fotoner, eller partiklar, som bär på solens strålningsenergi. När de träffar solceller överför fotonerna sin energi till elektroner i cellernas material. Dessa elektroner, som får energi av fotonerna, bildar en elektrisk ström i solcellernas ledare.

Läs mer

Mängden sol­strål­ning i Finland

Den totala solinstrålningen består av direkt och spridd strålning från solen. Skuggstrålning är strålning som reflekteras av atmosfären och molnen samt spridd strålning som reflekteras från marken.

Läs mer

Vindkraft

Vindkraft i Finland

I Finland är i synnerhet vintermånaderna blåsiga jämfört med sommarmånaderna. Det finns områden som lämpar sig väl för vindkraftsproduktion vid kusten, i havsområden, på fjällen och på många ställen i inlandet. Under de senaste åren har det byggts fler vindkraftverk än tidigare.

Läs mer

Li­cens­för­fa­ran­den för vindkraft

För att bygga en vindkraftspark krävs alltid antingen bygglov eller drifttillstånd. I praktiken behandlas vindkraftverk vanligtvis som byggnader som kräver bygglov. Ett drifttillstånd gör det möjligt att bygga små vindkraftverk, främst för privat bruk.

Läs mer

Miljöeffekter och andra effekter av vindkraft

Miljökonsekvenserna av vindkraft är relaterade till buller, landskapsförändringar, flimmer från vindkraftverken och potentiell skada på djurlivet, t.ex. fåglar och fiskar.

Läs mer

Vattenkraft

Vattenkraft i Finland

Vattenkraft är en inhemsk och förnybar energiform. Det finns cirka 250 vattenkraftverk i Finland, och Finlands totala vattenkraftskapacitet är cirka 3 190 MW.

Läs mer

Småskalig produktion

Småskalig el­pro­duk­tion

Småskalig elproduktion i Finland omfattas av regler och skyldigheter som är viktiga att känna till om du överväger att producera din egen el, till exempel i ditt hushåll, din bostadsrättsförening eller ditt företag.

Läs mer

Småskalig vindkraft i Finland

Som namnet antyder är småskaliga vindkraftverk mindre än vindkraftverk avsedda för industriell produktion. De flesta småskaliga vindkraftverk är kraftverk med en kapacitet på några hundra eller tusen watt (kW) som kan installeras i anslutning till en sommarstuga eller fastighet. Kraftverk med en kapacitet på upp till 50–100 kW som används inom jordbruk och småskalig industri räknas också som små vindkraftverk.

Läs mer