Slutlig ener­gi­an­vänd­ning inom tjänster

• Tjänstesektorn består av offentliga och privata tjänster. Den största sektorn, mätt i golvyta, är den kommersiella sektorn (31,4 milj.^m2 år 2023). Volymen av lager (25,4 milj.^m2) och kontor (19,8 milj.^m2) är stor och dessa finns både inom den offentliga och privata sektorn. Utbildningslokaler utgör en stor yta inom den offentliga sektorn (22,4 milj.^m2); byggnadsvolymen är ungefär dubbelt så stor jämfört med hälsovårdstjänster.
• År 2023 var den slutliga energianvändningen inom tjänstesektorn i Finland 37 TWh, dvs. ca 13% av den totala energianvändningen.
• Energianvändningen för rumsuppvärmning i offentliga och privata servicebyggnader var 19,6 TWh år 2023 och elanvändningen 19,1 TWh.
• Den slutliga energiförbrukningen inom tjänstesektorn har ökat med 39% under perioden 2000-2023 (utan normalisering för väder). Tjänstesektorns golvyta ökade med 52% under samma period. Tillväxten skedde i alla sektorer men var störst i den kommersiella sektorn där golvytan ökade med 59% och i lagerlokaler där golvytan ökade med 63% under 2006-2023.

Nästa figur visar tjänstesektorns slutliga energianvändning år 2000 och 2022 samt en analys av faktorer som har påverkat den observerade förändringen i användningen (s.k. dekomponeringsanalys).

• Den slutliga energianvändningen ökade med 8,9 TWh under studieperioden.
• Vädret ökade energiförbrukningen med 0,1 TWh.
• Aktivitetsnivån i tjänstesektorn mäts genom förändringar i förädlingsvärdet. Detta skulle ha ökat energianvändningen med 8,7 TWh, allt annat lika.
• Energieffektiviseringsåtgärder sparade 4,8 TWh. Svagheten i analysen bakom detta resultat är att det är beräknat på energianvändning per anställd, vilket inte mäter energieffektivitet.
• Produktivitetsförändringen, mätt som förädlingsvärde per anställd, ökade förbrukningen med 3,1 TWh.
• Andra faktorer, som t.ex. förändrat konsumentbeteende, ökade förbrukningen med 0,1 TWh.